30 klimatsmarta idéer

30 klimatsmarta idéer

Här under har vi samlat 30 av de förslag som sedan starten 2018 diskuterats
fram genom nätverkets olika kommunikationskanaler. De grundar sig på de teman
som Världsnaturfonden (WWF) kallar de 5 B:na: Bilen, Bostaden, Biffen, Börsen
och Butiken. Vi har sedan utökat med ytterligare 4 B:n: Budgeten, Bereda, Bilda
och Börja nätverka.
Ni kan läsa alla förslagen här under eller ladda ner vårt häfte: som du kan läsa här>>

1. Inför en koldioxidbudget och åtgärdsplan

I Aktuell Hållbarhets årliga jämförelse av kommuners hållbarhet är sedan 2019 en koldioxidbudget med som jämförande faktor. De förklarar varför en koldioxidbudget är viktig för kommuner så här:
”Koldioxidbudgetar anses vara det enda vetenskapliga hjälpmedlet för att räkna ut hur mycket utsläppen måste minska för att världen ska nå Parisavtalets mål. Med hjälp av koldioxidbudgetar kan kommunen få reda på var de mest effektiva insatserna bör läggas och därmed vilken möjlighet kommunen har att nå Parisavtalet och att hålla sig
under en temperaturökning på 1,5 eller 2 grader.”
En koldioxidbudget är alltså ett viktigt hjälpmedel för en kommun som ämnar sänka sina koldioxidutsläpp genom att det möjliggör ett mer systematiskt tillvägagångssätt. Det har därtill ett vetenskapligt stöd.

”Krav: Arbetet ska vara dokumenterat och allmänheten ska kunna ta del av det. Upprättandet ska inkludera kartläggande av ackumulerande utsläpp av koldioxid för att fastställa vad som krävs för att nå Parisavtalets mål.”

I Vallentuna kommun finns idag en klimat- och miljöstrategi, en klimatbudget skulle kunna kopplas till den. Idag hänvisar kommunen till länsstyrelsens mål om en 16 procents minskning av länets klimatpåverkan, men exakt vad det betyder för Vallentuna är ännu oklart. En koldioxidbudget skulle kunna konkretisera vad som krävs varje år för att vi i Vallentuna ska kunna minska vår klimatpåverkan med 16 procent. Det skulle ge kommunen skarpa mål kopplade till konkreta åtgärder och göra arbetet mätbart. Vi föreslår därför att kommunen snarast skapar en koldioxidbudget kopplad till kommunens klimat- och miljöplan samt årligen uppdaterar och följer upp budgeten.
En koldioxidbudget kan även göras av privatpersoner (börja med att mäta ditt koldioxidavtryck, det finns flera tjänster att välja mellan) och företag.

Bilen

2. Främja användandet av mindre klimatpåverkande fordon

Bilar är en av våra mest kända orsaker till dagens klimatförändringar och det bästa är att helt kunna låta bli att använda bilar. För en mer utförlig diskussion kring val av fordon, se gärna Naturskyddsföreningens frågor och svar om bilar och miljö.
Dock, Vallentuna är en kommun med bitvis långa avstånd och många av har stort
behov av en bil för att ta sig till arbetet eller till andra aktiviteter. Därtill finns företagare vars bolag inte klarar sig utan bilar eller andra fordon. Så, vi behöver en plan för att göra nyttjandet av fordon mindre skadligt för klimatet. Vi föreslår därför att kommunen ska

● Främja fordon som drivs av fossilfria drivmedel
● Främja gång-, kollektiv-, och cykeltrafik
● Främja bilar som drivs på el genom att
erbjuda publika laddningsplatser i centrala Vallentuna. Då många bostadsrättsföreningar och samfällighetsföreningar har svårt att ställa om till elladdare (på grund av höga kostnader och komplicerade omständigheter) anser vi att både snabbladdare och långtidsladdare ska erbjudas publikt. Till exempel kan pendlarparkeringarna utrustas med några sådana laddstolpar per parkering. Att människor inte kan ladda sina
elbilar kan bli den enskilt största faktorn till att vi fortsätter ha bensinbilar på våra vägar.
● Erbjuda privatpersoner, bostadsrättsföreningar och samfällighetsföreningar stöd och rådgivning så att de så snart som möjligt kan ordna laddstolpar för elbilar.
● Säkra så att de publika laddare som finns i Vallentuna fungerar.
● Främja att gas ska kunna tankas i Vallentuna. Till exempel kan det ske genom att bygga en vätgasmack, alternativt undersöka om någon annan kan bygga en biogasmack och en vätgasmack.

Som kommuninvånare kan vi
● Åka mindre bil, ändra vår livsstil så att vi inte behöver åka lika mycket bil.
● Gå, cykla och åka kollektivt.
● Låna, hyra, samåka eller gå med i en bilpool istället för att äga en egen bil.
● Använda mer klimatsmarta bilar såsom el- eller gasbilar.

Som företagare kan vi
● Undersöka hur vår fordonsflotta kan bidra mindre till klimatförändringarna.

Referenser
Naturskyddsföreningen (u.å.) Vanliga frågor om bilar, klimat och miljö.
Tillgänglig: Vanliga frågor om bilar, klimat och miljö – Naturskyddsföreningen
(naturskyddsforeningen.se) [211117]

3. Satsa mer på cyklism och bättre infrastruktur för cyklar

I jämförelse med bilar är cyklar fordon med minimal klimatpåverkan; att välja cykeln är minst 30 gånger energisnålare än att välja bilen räknat per personkilometer. Dessutom finns indikationer på att cyklar är mycket viktigare för klimatomställningen än vad exempelvis elbilar är.
När Cykelfrämjandet undersökt vad de mest cykelfrämjande kommunerna i
Sverige gjort för att främja cykeltrafiken handlar det främst om cykelinfrastrukturen, cykelfrämjande kommunikation, dialog med cyklister i kommunen och att likställa cyklar med andra fordon. Vårt förslag är därför att kommunen ska
● Satsa på att bygga cykelvägar så att hela Vallentuna kan nås med cykel, samt att de här cykelvägarna även ska byggas samman med cykelvägarna i grannkommunerna. Idag slutar till exempel cykelvägen från Vallentuna mot Angarn och Brottby redan vid Angarnssjöängarna, det försvårar då cykeltrafiken mellan Brottby och Vallentuna tätort. Ska cykeln vara likställt andra fordon måste det finnas rimliga cykelvägar att nyttja till8
relevanta platser så att kommuninvånare kan cykelpendla till arbetet eller fritidsaktiviteter eller till exempel ta en söndagsutflykt med cykel och därmed kunna låta bilen stå kvar hemma.

● Ordna belysning för alla cykelbanor – nuvarande och kommande.
● Sopsalta cykelbanor så det går att vintercykla.
● Reducera trottoarkanter i anslutning till cykelbanor, de är ett irriterande hinder.
● Bygg cykeltunnlar under vägar så att cyklister slipper stanna varje gång en bilväg ska korsas.
● Ta bort växtlighet som skymmer sikt på gång- och cykelbanor.
● När ett byggprojekt ska begränsa trafiken, gör då en plan så att cyklister fortfarande har en framkomlig väg utan att behöva vända om eller behöva ta en lång omväg.
● Ordna fler cykelparkeringar i centrala Vallentuna så att människor på ett lätt sätt kan parkera och låsa fast sina cyklar när de av olika skäl besöker Vallentuna centrum. Dessa parkeringsplatser får gärna vara försedda med tak. Idag finns alltför få parkeringar och nästintill ingen med tak i centrala Vallentuna.
● Bygg ett centralt cykelgarage där det finns möjlighet att parkera bekvämt, pumpa däcken, tvätta cykeln utan utsläpp samt ladda elcykelbatterier.
● Lära unga att ta hand om sina cyklar, till exempel genom att en till två
gånger per år anordna en cykelmekdag i skolorna.
● Skapa en cykelkarta för Vallentuna.
● Uppmuntra kommuninvånare till att cykla mer genom regelbunden och
positiv kommunikation.

Som kommuninvånare kan vi ta större ansvar och oftare välja cykeln istället för
bilen. Som lokal företagare kan man fundera på om cykeln skulle kunna ersätta
användningen av andra fordon ibland eller kanske alltid.

Referenser
Cykelfrämjandet (2020) Kommunvelometer 2020. Tillgänglig:
kommunvelometern_2020_huvudrapport.pdf (cykelframjandet.se) [211117]
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (2021) Når Sverige
miljömålen? Tillgänglig: Hållbar utveckling – Bloggen – NTF [211117]
The Conversation (2021) Cycling is ten times more important than electric cars
for reaching net-zero cities. Tillgänglig:
Cycling is ten times more important than electric cars for reaching net-zero cities
(theconversation.com) [220106]9

4. Inför ett lånecykelsystem i Vallentuna

Som vi nämnt i tidigare förslag är det viktigt att främja cyklism. Enligt
Cykelfrämjandet är cyklar bra för människors hälsa, ekonomi och kan dessutom öka framkomligheten. Därtill är cykeln, i jämförelse med bilen, ett fordon med väsentligt lägre klimatpåverkan. Dessutom finns de numera populära elcyklarna för de som önskar lite hjälp med själva cyklandet. Men hur ska vi främja cyklismen? Ett sätt är att satsa på bättre cykelinfrastruktur.

så som vi tidigare föreslagit, ett annat sätt är att tillgängliggöra cyklar till fler människor. Ett lånecykelsystem skulle tillgängliggöra cykeln för fler, och det är ett system som har funnits länge även om det främst förekommit i de tätare delarna av Stockholm. Att införa ett lånecykelsystem är dock fullt möjligt även i lite glesare tätortsbildningar såsom Vallentuna tätort.
Till exempel har företaget Trivector tagit fram den “perfekta” lånecykeln. Ett lånecykelsystem kan med fördel kombineras med kollektivtrafik och bilpool/hyrbil. Om kommunen dessutom är aktiv med sina egna transporter och ställer om från att ha egna fordon eller att låta medarbetarna köra på tjänsteresor med sina egna fordon till att använda lånecyklar, bilpool/hyrbil eller kollektivtrafik skapas förutsättningar för både lånecykelsystem och bilpooler i Vallentuna.

Det finns även exempel på projekt där övergivna cyklar samlats in och renoverats för att sedan sättas in i ett lånecykelsystem. Om detta görs uppnås både hållbarare transporter och cirkulär ekonomi. Andra innovativa idéer är att kombinera bibliotek med utlåning av cyklar.
Utifrån ovan resonemang föreslår vi att kommunen eller annan aktör inför ett lånecykelsystem i Vallentuna. Som kommuninvånare kan man efterfråga lånecykelsystem genom att kontakta kommunen så att man därigenom uppmärksammar att det är efterfrågat.

Referenser
Cykelfrämjandet (u.å.) Därför cykel. Tillgänglig: Därför cykel | Cykelfrämjandet
(cykelframjandet.se) [211117]
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (2021) Når Sverige
miljömålen? Tillgänglig: Hållbar utveckling – Bloggen – NTF [211117]
Eriksson, I. (2016) Dela på cykeln! Ett svenskt perspektiv på lånecykelsystem
(masteruppsats). Tillgänglig: Därför cykel | Cykelfrämjandet (cykelframjandet.se)
[211117]10

5. Främja resandet med kollektivtrafik

Svensk Kollektivtrafik skriver att vägtrafiken står för ungefär en tredjedel av koldioxidutsläppen, vilket innebär att den som tar bilen till jobbet släpper ut 45 000 gånger mer koldioxid än den som tar spårvagnen, tunnelbanan eller tåget.
Därtill visar en analys av WSP att kollektivtrafiken skapar samhällsekonomisk nytta för mer än 14 miljarder kronor netto varje år.

Vi föreslår därför att kommunen uppmuntrar oss Vallentunabor att åka mer kollektivt genom att
●Ordna ordentliga vindskyddade busshållplatser.
●Låta slumpmässigt utvalda kommuninvånare få testa gratis SL kort mot att de skippar bilen under samma period. Till exempel 12 familjer per år (en familj per månad). Kommunen kan sedan uppmärksamma dem på kommunens hemsida och be dem beskriva upplevelsen att skippa bilen till förmån för SL. (Kan kombineras med klimatcoachning)

Vi föreslår att regionen
●Ser till att SL fungerar bra året om.
● Ser över SL:s priser.
Vi föreslår att företagen bjuder sina anställda på SL kort som en förmån.
Vi föreslår att man som Vallentunabo åker mer kollektivtrafik.

Referenser
Svensk Kollektivtrafik (u.å.) Kollektivtrafik – en investering i samhällsnytta.
Tillgänglig: Kollektivtrafikens samhällsnytta (svenskkollektivtrafik.se) [211117]11

6. Inför en motorfordonspool

Bilar påverkar klimatet såväl vid produktionen som vid körning, varför en
minimering av antalet bilar och antalet körda kilometer vore ett ideal. Tyvärr är
Vallentuna en kommun där många äger en bil och föregående års mätningar i
Aktuell Hållbarhets kommunranking visade att antal körda kilometer per
registrerad bil i Vallentuna ökat. Det är inte bra i en tid då vårt klimat ändras
snabbt. Samtidigt förstår vi att det kan vara både bekvämt och nödvändigt att
ibland använda en bil.
Som alternativ föreslår vi att det ska skapas en motorfordonspool i Vallentuna där
det ska gå att hyra såväl bilar som elcyklar så att färre kommuninvånare behöver
äga en egen bil. En sådan pool kan skapas av ett företag, men om inte företag eller
privatpersoner är intresserade av att skapa en pool föreslår vi att kommunen så
snart som möjligt själv skapar en sådan motorfordonspool så att antalet bilar och
körda kilometer per kommuninvånare kan bli lägre framöver.
Referenser
Aktuellt Hållbarhet (2020) Resultat – Vallentuna. Tillgänglig: Resultat – Aktuell
hållbarhet kommunrankning – Vallentuna (miljobarometern.se) [211117]

7. Fossilfri kommunal fordonsflotta

Vallentuna äger idag varierande typer av fordon, varav några är mer
klimatpåverkande än andra. I den samhällsomvandling som vi behöver för att
undvika de värsta konsekvenserna av en klimatkris borde den variationen inte
finnas, då borde samtliga fordon vara så klimatvänliga som möjligt. Utifrån det
föreslår vi att kommunens fordonsflotta ska vara fossilfri.

8. Klimatsmarta resor – inför skarp resepolicy

Naturskyddsföreningen skriver hur arbetsresor inom kommunal verksamhet kan
göras mer klimatsmarta genom en skarp resepolicy som tar hänsyn till
klimatpåverkan. Deras exempel på en sådan policy är att lokala resor i första hand
ska ske genom kollektivtrafik, gång och cykel, samt att längre resor i första hand
ska göras med tåg. Flyg ska användas i undantagsfall.

Vi föreslår att Vallentuna kommun ska ha en sådan strikt resepolicy, samt att även
alla företag och andra organisationer i Vallentuna också inför sådana strikta
resepolicys. Vidare föreslår vi att privatpersoner alltid ska tänka på vilket
transportmedel som används, det vill säga att i första hand använda 12
kollektivtrafik, gång och cykel. Längre resor ska i första hand göras med tåg. Flyg
ska användas i undantagsfall.

Referenser
Naturskyddsföreningen (u.å.) Varje strå till stacken räknas. Tillgänglig: Hela
Sverige ställer om – Naturskyddsföreningen (naturskyddsforeningen.se) [211117]

9. Gynna hemarbete och hemester

Genom att resa mindre till jobb och på semester bidrar vi i allmänhet till mindre
koldioxidutsläpp. I Vallentuna är det här särskilt härligt då vi har en så vacker
kommun med såväl lokala affärer, stort utbud av fritidsaktiviteter och vacker
natur. Vi föreslår därför att vi i Vallentuna ska försöka vara mer i Vallentuna,
både för att arbeta och för att njuta av fritid och semester. Vi föreslår också att
arbetsgivare och kommunen ska gynna hemarbete och hemester i Vallentuna.
Inarbetade rutiner för hemarbete gör även samhället mindre sårbart vid
samhällskriser likt coronapandemin.

Bostaden
10. Klimatsmart nybyggnation och renovering

Alla om- och nybyggnationer bör byggas utifrån ett klimatperspektiv. Nya
material såsom trä är på frammarsch, men även andra material som betong kan
göras mindre klimatpåverkande. Det här är inte något häpnadsväckande inom
byggindustrin, men ändå fortsätter många att ignorera den här viktiga aspekten av
byggande.

Men det räcker inte bara med att ändra materialet, våra byggnader måste också bli
mer energieffektiva och flexibla. Ett exempel på flexibilitet är att bygga flexibla
väggar när exempelvis operationssalar byggs. När behoven eller teknologin
ändras kan också det rumsliga förändras. På så sätt kan klimatpåverkan successivt
sänkas när nya metoder och tekniker utvecklas.
Utifrån det här föreslår vi att kommunen på ett strukturerat sätt implementerar ett
klimatsmart sätt vid samtliga byggprojekt, och då ifråga om material, metoder och
flexibilitet. Kommunen kan därmed även kräva att leverantörer följer riktlinjer om
klimatsmart byggande.
Som kommuninvånare kan vi själva tänka på hur vi bygger eller renoverar våra
bostäder. Behöver vi bygga nytt eller kan vi förändra det vi redan har? Om vi
bygger nytt, kan vi se till att bygga med klimatsmarta material, energieffektivt
och flexibelt? Genom att tänka klimatsmart sparar vi också på bygg- och
driftkostnader.

Referenser
Byggindustrin (2016) Framtidens Byggmaterial. Tillgänglig: ”Framtidens
byggmaterial” – Byggindustrin [211117]
Boverket (2016) Bygg och renovera energieffektivt. Tillgänglig: Bygg och
renovera energieffektivt – Boverket [211117]
Tyréns (2018) Flexibla städer kräver flexibel planering. Tillgänglig: Flexibla
städer kräver flexibel planering | Tyréns (tyrens.se) [211117]

11. Energieffektivisera alla byggnader

Enligt Naturvårdsverket står våra byggnader för mer än en tredjedel av Sveriges
totala energianvändning. De skriver även att en lägre energiförbrukning är bättre
ur miljösynpunkt och kopplingen mellan energi och klimat är vid det här laget
välkänt. Det finns med andra ord all orsak att energieffektivisera kommunens
byggnader.

Vi föreslår därför att kommunen
● Ser till att energioptimera varje kommunal byggnad. Det kan lämpligast
göras genom att utvärdera respektive byggnad och se vilka åtgärder som
krävs för en energioptimering.
● Ställer krav på att all nybyggnation av flerfamiljshus i kommunen sker
enligt bästa tillgängliga miljöprestanda.
● Utrustar varje kommunalt tak och annan kommunal egendom med rätt
förutsättningar för solceller.
● Erbjuder privatpersoner, bostadsrättsföreningar och
samfällighetsföreningar ytterligare stöd och rådgivning så att även
bostäder kan bli så energieffektiva som möjligt.
Som kommuninvånare kan vi
● Se till att våra bostäder är klimatsmarta. Här har Världsnaturfonden
väldigt bra råd.
Som företagare kan vi energieffektivisera företagets fastigheter och ställa krav på
leverantörer att också göra det. I övrigt är Världsnaturfondens tips för
klimatsmarta bostäder även tillämpbara för till exempel kontor.

Referenser
Naturvårdsverket (u.å.) Energieffektivisering i bostäder och lokaler. Tillgänglig:
Energieffektivisering i bostäder och lokaler (naturvardsverket.se) [211117]
Världsnaturfonden (u.å.) Tema: Bostaden. Tillgänglig: Bostaden –
Världsnaturfonden WWF [211117]

12. Förtätning före ny markexploatering

Vi blir allt fler invånare i Vallentuna och det innebär ett ökande behov av såväl
bostäder som andra typer av fastigheter – vilket även leder till frågan var allt ska
byggas, vilken mark ska exploateras? Exploatering av ny mark innebär ofta att
viktig skogsmark eller jordbruksmark tas i anspråk. Dock, enligt Jordbruksverket
bör kommuner snarare i första hand arbeta utifrån principen att förtäta framför att
exploatera ny mark.
Det finns inte enbart fördelar med förtätning, många aspekter måste tas hänsyn
till. Exempelvis, ska det bebyggas på befintliga grönytor är mycket litet vunnet.
Mer om detta finns i Boverkets skrift Rätt tätt. Dock ger förtätning flera fördelar
såsom att spara på viktig skogs- och jordbruksmark, samt att byggandet runt redan
existerande kollektivtrafik innebär ett mindre behov av egen bil.

Utifrån det här resonemanget föreslår vi att kommunen
● I första hand jobbar utifrån principen om att förtäta.
● Bygger på höjden.
● Bygger tätt.
● Vid exploatering bygger tätare än historiskt, men med bibehållen kvalitet
och nyttor vad gäller allmänna och gröna ytor.
● Bygger parkeringar under jord.
Vad du som exploatör kan göra:
● Utmana vid exploatering och tänk utanför boxen.
● Bygg inte bort befintliga kvaliteter/nyttor.
● Ta kontakt med lokala intressenter för att höra vad de efterfrågar och ge
exempel. Det är inte alltid vi vet vad vi efterfrågar.
● Sänk P-talen genom att från början bygga in Mobility Management.
● Samnyttja P-platser och allmänna ytor mellan näringsliv-/servicehandel
och boende.
Vad vi som kommuninvånare kan göra:
● Efterfråga bostäder som inte tar jord- och skogsbruk i anspråk.
● Bygga attefallshus på egen fastighetsmark.16
Referenser
Jordbruksverket (u.å.) Jordbruksmarkens värde. Tillgänglig:
Jordbruksmarkens värden – Jordbruksverket.se [211117]
Boverket (u.å.) Rätt tätt: En idéskrift om förtätning av städer och orter.
Tillgänglig: Rätt tätt – en idéskrift om förtätning av städer och orter
(boverket.se) [211117]

13. Förändra parkeringsnormerna

Naturskyddsföreningen menar att en kommun kan bidra till ett bättre klimat
genom att ändra de lokala parkeringsnormerna. Exempelvis kan en kommun
besluta hur många parkeringsplatser som ska finnas vid kommunala fastigheter.
En kommun kan också ställa krav på andra fastighetsägare när de upplåter mark.
De menar att förändrade parkeringsnormer, det vill säga kravet på hur många
parkeringar som behöver finnas, kan minska både antalet parkeringar och ge mer
plats åt bostäder.
Ett minskat antal parkeringsplatser ger signalen att bilar inte är det viktigaste samt
att det även kan ge incitament för människor att inte välja att skaffa en egen bil
och istället samäga eller hyra bil vid behov. Vi föreslår därför att förändrade
parkeringsnormer är en bra strategi som Vallentuna kommun bör anamma. Det
skulle kunna vara särskilt bra i Vallentuna då antalet körda kilometer per invånare
med bil har ökat i kommunen.

Referenser
Naturskyddsföreningen (u.å.) Varje strå till stacken räknas. Tillgänglig: Hela
Sverige ställer om – Naturskyddsföreningen (naturskyddsforeningen.se) [211117]

14. Lokalt producerad förnybar energi

Vi har en pågående energirevolution. Från att ha haft centraliserad
energiframställning i form av bland anat kolkraftverk och kärnkraft har vi nu
påbörjat en mer decentraliserad energiframställning med mindre enheter av till
exempel solceller. För att komma ytterligare steg ifrån fossilt framställd energi, gå
mot ökad energidecentralisering, samt att samtidigt kunna möta framtidens
energibehov, föreslår vi ytterligare satsning på lokalproducerad och förnyelsebar
energi. Exempelvis skulle kommunen kunna installera solceller på alla
kommunfastigheters tak, bygga solcellsanläggning och en vindkraftpark. Till det17
bör det även bygga energilager så att maximal andel av den framställda energin
kan användas. Utöver kommunen kan även näringsidkare och privatpersoner satsa
på lokalproducerad energi. Kommunen erbjuder kostnadsfri rådgivning i energi-
och klimatfrågor för privatpersoner, bostadsrättsföreningar, organisationer och
företag.

Referenser
Vallentuna kommun (u.å.) Energi- och klimatrådgivning. Tillgänglig: Energi- och
klimatrådgivning – Vallentuna kommun [211117]

15. Producera vätgas med hjälp av solceller

Lagring av energi är en av de viktigaste knäckfrågorna i omställningen till ett
fossilfritt samhälle. En svaghet i de förnybara energikällorna sol och vind har
länge varit svårigheten att lagra den producerade energin. Från att ha varit en
teknik som andats science fiction börjar vätgas nu att ses som en av de mest
lovande sätten att lagra överskottsenergin. Forskare tittar bland annat på hur man
skulle kunna lagra en hel stads energiförbrukning under sommar och vinter i
vätgaslager.

Spännande projekt finns i till exempel Mariestad där världens första
solcellsdrivna vätgasmack byggts och kommunens fordon körs koldioxidneutralt.
Ett annat intressant exempel finns i Vårgårda där kommunen byggt ett
flerbostadshus som helt klarar sig från att vara inkopplat på elnätet.
Utifrån det här föreslår vi att kommunen ska producera vätgas med solcellerna på
kommunfastigheters tak. I det här förslaget förutsätter vi att vårt förslag att
installera solceller på alla kommunfastigheters tak, går igenom. När alla tak
utrustats med solceller lär dessa solceller producera mer energi än som
omedelbart kan förbrukas. Därför anser vi att denna överskottsenergi tas tillvara
av kommunen genom att lagra den som vätgas. Vätgasen kan användas för att
driva vätgasfordon eller omvandlas tillbaka till energi i byggnader när solen inte
skiner eller när vinden inte blåser.
Vidare föreslår vi att alla fastighetsägare i kommunen som har solceller på sina
tak ser över möjligheterna att producera vätgas av överskottsenergin.

Referenser
Lejland, C-J. (u.å.) Först i världen: Solcellsdriven vätgasstation i Mariestad.
Tillgänglig: Först i världen: Solcellsdriven vätgasstation i Mariestad (di.se)
[211117]
Vätgas Sverige (u.å.) Flerfamiljshus i Vårgårda blir självförsörjande på el.
Tillgänglig: Flerfamiljshus i Vårgårda blir självförsörjande på el – Vätgas Sverige
(vatgas.se) [211117]

16. Bränn mindre sopor – sortera mer

Enligt Naturvårdsverket står vår sopförbränning för ungefär fem procent av våra
totala koldioxidutsläpp. Vallentuna har tillsammans med andra kommuner länge
arbetat med ökad sopsortering via det gemensamma bolaget SÖRAB för att
exempelvis producera biogas av matavfallet. Det är viktigt att kommunen gör sin
del av kedjan, men den kanske viktigaste delen börjar hos oss Vallentunabor. Det
är vi som måste sortera rätt, vi som måste sortera mera. På Klimatsmart
Vallentunas klimatdag 2020 berättade SÖRAB:s VD Johan Lausing att hela 70
procent av våra soppåsar kan sorteras så att innehållet kan återanvändas,
återvinnas eller bli biogas. Det blir 70 procent färre brännbara sopor!
Vi föreslår därför att vi Vallentunabor ska sortera mer. På återvinningsstationerna
ska förpackningar som producenterna ansvarar för lämnas, till exempel kartonger,
glasburkar och tidningar. På återvinningscentraler kan man sortera och lämna
övrigt avfall. I våra brännbara sopor lämnar vi enbart sådant som hör hemma där,
det vill säga som inte går att lämna på återvinningsstationer eller
återvinningscentraler. Om du är osäker på hur dina sopor ska sorteras finns en
sorteringsguide på SÖRAB:s hemsida.
Vi föreslår även att kommunen och fastighetsägare ska göra det lättare för oss
konsumenter att lämna sorterade sopor för återanvändning och återvinning. Se till
att vi har nära till ställen där vi kan lämna sorterade sopor, gör det lätt att förstå
var vi ska lämna soporna, ha tydliga skyltar och annan kommunikation,
uppmuntra oss att sortera mer genom kommunikation och olika typer av
incitament.

Referenser
Sveriges Radio (2020) Sopförbränning står för allt större del av
koldioxidutsläppen från värmeverk. Tillgänglig: Sopförbränning står för allt större
del av koldioxidutsläppen från värmeverk – Vetenskapsradion Nyheter | Sveriges
Radio [211117]
SÖRAB (u.å.) Tillgänglig: SÖRAB – Söderhalls Renhållningsverk AB – ditt
avfallsbolag i norra Stockholm (sorab.se) [211117]

Biffen
17. Satsa på klimatsmarta livsmedel

Våra val och hantering av livsmedel är bland de mest påverkande faktorerna när
det gäller klimatförändringarna. Livsmedelsverket skriver:
”Ungefär en tredjedel av hushållens konsumtionsbaserade utsläpp av
växthusgaser kommer från livsmedel, inklusive utsläpp från utlandet.
Andra negativa effekter av matens miljöpåverkan är övergödning,
överfiskning och användning av kemiska bekämpningsmedel.”
Naturskyddsföreningen har fyra övergripande råd för den som vill äta mer
klimatsmart och det första rådet är att äta mer vego eftersom kötträtter påverkar
klimatet mer än vegetariska. För den som ändå vill äta kött rekommenderas rådet
från Naturskyddsföreningen att äta kött från djur som bidragit till någon typ av
miljönytta såsom naturbetat. Naturskyddsföreningens tredje råd är att inte slänga
mat och deras fjärde råd är att äta mer ekologiskt. De skriver:

”I reglerna för de jordbruk som är anslutna till KRAV finns flera klimatregler, till exempel krav på förnybar el och sparsam körning. Eko skippar också konstgödsel som kräver mycket fossil energi att tillverka, och forskning har visat att ekoodling ökar mängden förmultnade växtdelar i jorden. Det är bra för det gör jorden bördigare och binder samtidigt koldioxid.
Men all ekologisk mat är inte automatiskt mer klimatsmart, det beror på vad du äter. De flesta grönsaker har en lägre klimatpåverkan om de är ekologiska, medan ekologiskt kött har ungefär samma påverkan som oekologiskt. För trots klimatåtgärder i det ekologiska lantbruket så går det inte att ändra på alla källor till växthusgaser, som till exempel matsmältningen hos kor och lamm. Så, för att minska matens klimatpåverkan är det viktigt att äta mer vego. Den största fördelen med ekologisk odling är dock att den leder till
mer biologisk mångfald, vilket gör att vi bättre kan hantera kommande klimatförändringar.”

Även närproducerad mat kan vara bra för klimatet, men enligt forskning är det
inte alltid bättre. Till stor del beror det på att transporten inte är det som påverkar
klimatet mest, samt att små gårdar kan ha mer klimatpåverkande transporter i
jämförelse med större gårdar. Om produktionen och transporten dock är
klimatvänlig, är närproducerat att föredra framför livsmedel längre bort ifrån.
Utifrån det här föreslår vi att kommunen, företag och privatpersoner alltid väger
in hur klimatsmart en måltid är när dessa budgeteras, planeras, köps och
konsumeras.

Referenser
Livsmedelsverket (u.å.) Miljö. Tillgänglig: Miljö (livsmedelsverket.se) [211117]
Naturskyddsföreningen (u.å.) Fyra tips på hur du kan äta klimatsmart.
Tillgänglig: Fyra tips på hur du kan äta mer klimatsmart – Naturskyddsföreningen
(naturskyddsforeningen.se) [211117]
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU ) (u.å.) Närproducerat och/eller ekologiskt –
vad ska vi välja? Tillgänglig: lokalt_vs_eko_1909_web.pdf (slu.se) [211117]

18. Öka sorteringen av matavfall

Enligt Naturvårdsverket producerades det i Sverige ungefär 1,3 miljoner ton
matavfall 2018. Det är ungefär 40 procent vårt totala avfall. Matavfall bidrar
framförallt till metangasutsläpp, vilket är en gas som orsakar cirka 25 gånger
högre klimatpåverkan än koldioxidutsläpp. Om det avfallet sorteras ut kan det
dock omvandlas till biogas och biogödsel.21
Biogas är en blandning av gaser som framställs av organiskt material, vanligtvis
specialodlade grödor eller matavfall. Biogas kan ersätta energi från fossila källor
och därigenom sänka utsläppen av växthusgaser. Avfallsbaserad biogas har pekats
ut som en viktig del i att kunna minska våra utsläpp av växthusgaser. Dessutom
kan biogödsel, en biprodukt vid skapandet av biogas, bland annat ersätta
syntetiskt gödsel.
Dock, idag sorteras bara 20-30% av Vallentunahushållens matavfall. Om den
andelen blir högre skulle Vallentunas totala klimatpåverkan kunna sänkas.
Utifrån det här föreslår vi att kommunen
● Gör insamlingen av matavfall obligatoriskt.
● Jobbar mer med kommunikation för att informera kommuninvånare om
vikten att sortera matavfall.
● Ser till att kommunens egna organisationer sorterar allt sitt matavfall.
● Uppmanar SÖRAB och ProZero att använda sina bilar med reklam för
sortering, exempelvis som Karlskoga gör.
● Publicera regelbundna mätningar av andelen sorterat matavfall, gärna per
område. Som kommuninvånare och företagare kan vi sortera vårt matavfall och påverka
vår omgivning att också göra det.

Referenser
Etminan, M., Myhre, G., Highwood, E. J., & Shine, K. P. (2016). Radiative
forcing of carbon dioxide, methane, and nitrous oxide: A significant revision of
the methane radiative forcing. Geophysical Research Letters, 43(24), 12-614.
Naturvårdsverket (u.å.) Matavfall och matsvinn. Tillgänglig: Matavfall och
matsvinn (naturvardsverket.se) [211117]
Stockholm Vatten och Avfall (u.å.) Med din hjälp kan matavfallet bli biogas och
näring. Tillgänglig: Ekonomi och miljö | Matavfall (stockholmvattenochavfall.se)
[211117]
Supermiljöbloggen (u.å.) Många fördelar med biogas – men bristen på sorterat
matavfall är problematiskt. Tillgänglig: Många fördelar med biogas – men bristen
på sorterat matavfall är problematiskt – Supermiljöbloggen
(supermiljobloggen.se) [211117]

Börsen
19. Investera klimatsmart

En stor andel av våra företag ägs av småsparare via aktier och fonder. Faktum är
att vi alla i Vallentuna är investerare i företag genom våra eget sparande, eller till
exempel genom våra pensionspengar. Det här betyder även att vi har såväl ansvar
som makt, vi kan välja att placera våra pengar i företag med mindre
klimatpåverkan. Kanske till och med investera i företag som bidrar till färre
klimatpåverkande utsläpp.
Utifrån det här föreslår vi att kommuninvånare, företag och andra organisationer,
samt kommunen ser över sina ekonomiska investeringar. Alla bör se till så att
pengar investeras klimatsmart.
Referenser:
Världsnaturfonden (u.å.) Börsen. Tillgänglig: Börsen – Världsnaturfonden WWF
[211117]

Butiken
20. Klimatvänliga produkter och tjänster

I Vallentuna har vi ett väldigt mysigt centrum där vi kan hitta det mesta, men hur
klimatvänligt är det att handla här? Hur klimatvänliga är de produkter som du
köper i Vallentuna? Hur klimatvänlig är den mat eller de tjänster du köper?
Världsnaturfonden skriver:
”Halvera din påverkan från shopping, och fördubbla dina
miljösmarta vanor genom att använda cirkulära och digitala tjänster.
På så vis kan du göra skillnad både för klimatet och den biologiska
mångfalden.”

Exempel på cirkulär shopping är när vi handlar andrahandsprodukter, men det kan
även vara produkter gjorda av återanvänt material eller produkter som lätt går att
återvinna. Klimatvänliga produkter ingår i cirkulära kretslopp och som inte skadar
klimatet genom att exempelvis bidra till utsläpp av växthusgaser eller skadar
mikrober som bidrar till att binda kol i marken.
Genom att kräva klimatvänliga produkter och tjänster, och helt vägra köpa
produkter och tjänster som inte är bra för klimatet, kan vi påverka våra lokala näringsidkare att erbjuda mer klimatvänliga produkter och tjänster. Vi föreslår
därför att kommunen och alla kommuninvånare kräver att produkter och tjänster
som köps ska vara klimatvänliga.

Referenser
Världsnaturfonden (u.å.) Butiken. Tillgänglig: Butiken – Världsnaturfonden WWF
[211117]
Ennart, H (2019) Jordens osynliga liv kan bli klimatets räddning. Tillgänglig:
Klimatet: Bakterier i jorden kan lösa krisen | SvD [211117]
Nordiskt samarbete (2021) Ny rapport avslöjar våra klimatskadliga vanor.
Tillgänglig: Ny rapport avslöjar våra klimatskadliga vanor | Nordiskt samarbete
(norden.org) [211117]

21. Främja cirkulär ekonomi

En cirkulär ekonomi är en viktig kugge i våra ansträngningar att uppnå Parisavtalet och hindra alltför omfattande klimatförändringar.
Naturvårdsverket skriver: “En växande befolkning och stark ekonomisk utveckling förbrukar jordens resurser i allt snabbare takt. I en cirkulär ekonomi
behålls resurserna i samhället kretslopp istället för att bli avfall.”
Den cirkulära ekonomin handlar i första hand om att återanvända, och i andra
hand om att återvinna. Det som ska undvikas är deponi och förbränning (där det
visserligen kan generera energi, men också orsaka klimatpåverkande utsläpp). Vi
föreslår därför att kommunen
● Ser över hur den kan bistå till en mer cirkulär konsumtion genom bättre
och mer tillgängliga andrahandsalternativ. En förebild kan vara hur
Eskilstuna kommun stöttat Retuna där avfall kopplats samman med
näringsidkare och konsumenter på ett lätt och roligt sätt.
● Anordnar återbruksverkstad i Vallentuna där kommuninvånare skulle
kunna laga allt ifrån möbler och cyklar till kläder. I verkstaden kan det
finnas enklare maskiner att tillgå samt gärna någon personal. Allra helst
ska verkstaden vara placerad nära andrahands- och återbruksbutiker samt
någon återvinningsstation (à la Retuna eller kanske Vallentunas nya
returpark).

Som kommuninvånare och företagare kan vi
● Handla andrahandsprodukter alternativt återvunna produkter.
● Handla mindre nytt.
● Organisera en lokal ”hyra-låna” grupp.
● Testa att ha inköpsstopp (känns härligt när man lyckas och det spar
mycket pengar!).
● Se till att återbruka eller återvinna det vi kallar avfall.
● Främja att hela leverantörskedjor blir mer cirkulära genom att ställa krav
på produkter med hög kvalité, att varje led i kedjan hanterar sitt avfall
samt att viljan att vara cirkulär blir central.
Referenser
Naturvårdsverket (u.å.) Nya regler för avfallshantering och återvinning – från
avfall till resurs. Tillgänglig: Nya regler för avfallshantering och återvinning –
från avfall till resurs (naturvardsverket.se) [211117]
Retuna Återbruksgalleria (u.å.) Tillgänglig: ReTuna Återbruksgalleria – Retuna
[211117]
Världsnaturfonden (u.å.) Butiken. Tillgänglig: Butiken – Världsnaturfonden WWF
[211117]26
Bereda: Växter, naturbruk och våtmarker

22. Satsa på fler träd, växter och grönsaksodlingar som kan ta upp koldioxid

Fotosyntesen är en livsviktig process för att liv ska kunna existera på vår planet.
Naturskyddsföreningen beskriver den som en process där gröna växter omvandlar
koldioxid och vatten med hjälp av ljusenergin i solens strålar till druvsocker
(glukos) och syrgas. De skriver:
“Koldioxiden tar växterna från luften genom klyvöppningarna, som
sitter på undersidan av bladen. Vattnet suger växten upp ur marken
med hjälp av rötterna. Ljusenergin samlas in med hjälp av ämnet
klorofyll, som är det som ger växterna deras gröna färg. Från
druvsockret bygger växterna upp organiska biomolekyler:
kolhydrater, fetter och proteiner.”

Med andra ord kan vi fånga upp problematiska mängder koldioxid som finns i
atmosfären med växter. Studier har även visat att plantering av skog är en effektiv
åtgärd för att bekämpa klimatförändringarna.
Naturvårdsverket skriver:
“Den svenska skogen växer och tar upp mer växthusgaser än den
släpper ut. Därför sägs skogen fungera som kolsänka. Dessutom
bidrar skogen med förnyelsebara råvaror som kan ersätta fossila
bränslen och material. På så sätt ger skogen alltså ytterligare en
betydande minskning av utsläppen av växthusgaser.”
Utifrån det här föreslår vi att kommunen
● Planterar träd och andra växter överallt där det går, till exempel på
kommunens så kallade “döytor”
● Planterar växter som tar upp maximal mängd koldioxid
● Ser över kommunens skogsinnehav och optimerar skogen som
koldioxidfälla
● Upplåter mark för odling till kommuninvånare
● Skapar skolgårds-, vård- och äldreboendeodlingar på alla skolor, vård- och
äldreboende
Det här kan vi som kommuninvånare och markägare göra:
● Plantera träd och växter som binder mycket koldioxid på våra
marker/fastigheter, exempel på hur detta kan göras finnas till exempel på
Qvidja Gård i Finland.
● Skapa små lokala trädgårdsodlingar för att säkra livsmedelstillgången

Referenser
Naturskyddsföreningen (u.å.) Vattnets kretslopp och fotosyntesen. Tillgänglig:
Vattnets kretslopp och fotosyntesen – Naturskyddsföreningen
(naturskyddsforeningen.se) [211117]
Clason, S. (2019.) Nya klimatlösningen: Så kan träden rädda jorden. Tillgänglig:
Klimat: Så kan träd rädda jorden (expressen.se) [211117]
Naturvårdsverket (u.å.) Klimatet och skogen. Tillgänglig: Klimatet och skogen
(naturvardsverket.se) [211117]
Qvidja Gård (u.å.) Kolbindning. Tillgänglig: Kolbindning – Qvidja Gård – Qvidja
Gård [211117]

23. Gynna lokala jordbrukare och främja att de blir klimatsmarta

En utmaning med att ställa om till klimatsmarta jordbruk är inte bara att byta
metoder utan även att göra en omställning i tankesättet hos oss alla. Det innebär
ett annat förhållningssätt till jordbruk och livsmedel i allmänhet.
Ett förändrat klimat innebär att väderförhållandena inte kommer att vara som de
varit de senaste 100 åren, utan extremväder som torka, stormar, kyla och så vidare
kommer att inträffa allt oftare. Det kommer att vara utmanande för jordbrukare.
Samtidigt har våra lokala jordbrukare en nyckelposition när det gäller att ställa
om till ett mer klimatsmart Vallentuna där maten helst inte ska transporteras från
andra sidan jordklotet utan allra helst vara lokalt producerad.
Dock påverkar jordbruken i sig klimatet både vad gäller maskinpark,
produktionsinriktning och arbetsprocesser. Jordbruksverket beskriver det i mer
detalj. Vad gäller processerna finns det olika vägar till ett mer klimatsmart
jordbruk. SMHI skriver bland annat om hur plöjningsfritt kan vara ett sätt att göra
jordbruk mer klimatvänliga. Svenska Dagbladet har rapporterat om hur mikrober
kan bidra till att mer kol binds i jorden, vilka gynnas av ett ekologiskt jordbruk
där mikrober och insekter inte dör på grund av syntetiska gödselmedel och
växtgifter.
Utifrån det här föreslår vi att kommunen
● Stödjer lokala jordbrukare att bli mer klimatvänliga.
● Stödjer lokala jordbrukare så att mer klimatsmart mat kan produceras
lokalt.
● Jobbar för att kommunens mikrober mår bra så att mer koldioxid kan
bindas i marken.
Som lokala jordbrukare kan vi
● Bli klimatsmarta genom att exempelvis anamma plöjningsfria metoder.
● Öka antalet mikrober i jorden genom att sluta använda växtgifter och
konstgödsel.
Som kommuninvånare kan vi
● Kan vi ställa krav på lokala jordbrukare att vara klimatsmarta när vi ska
köpa deras produkter.
● Stötta lokala klimatsmarta jordbrukare genom att köpa deras produkter.

Referenser
Aktuell Hållbarhet (2016) Klimatförändringar förstör en tiondel av världens
spannmålsproduktion. Tillgänglig: Klimatförändringar förstör en tiondel av
världens spannmålsproduktion – Aktuell Hållbarhet (aktuellhallbarhet.se)
[211117]29
Jordbruksverket (u.å.) Jordbruket och klimatet. Tillgänglig: Jordbruket och
klimatet – Jordbruksverket.se [211117]
SMHI (2018) Plöjningsfritt jordbruk som metod i ett framtida klimat,
fördjupning. Tillgänglig: Plöjningsfritt jordbruk som metod i ett framtida klimat,
fördjupning | SMHI [211117]
Ennert, H. (2019) Jordens osynliga liv kan bli klimatets räddning. Tillgänglig:
Klimatet: Bakterier i jorden kan lösa krisen | SvD [211117]

24. Främja klimatsmart skogsbruk

Skogen är en av våra viktigaste resurser när samhället måste ställa om. Enligt
Naturvårdsverket består två tredjedelar av Sveriges yta av skog. Träd och skogar
binder kol på ett naturligt och effektivt sätt. Trä kan därtill ersätta en rad olika
material och kan användas i så vitt skilda tillämpningar som sugrör till bärande
element i höghus och samtidigt fortsätta binda kol. Allt fler börjar inse att vi
behöver bruka skogen hållbart och maximera nyttan av trä som ett fantastiskt
material.
Utifrån det föreslår vi att kommunen
● Brukar sitt eget skogsbestånd klimatsmart.
● Köper in skyddsvärd skog.
● Vid exploatering se varje fällt träd som inte uppnått skördeålder som en
förlust.
● Vid exploatering tänka utanför boxen med målet att så mycket skog som
möjligt kan stå kvar efter exploateringen.
Som skogsbrukare kan vi:
● Bruka skogen klimatsmart.
● Hålla oss uppdaterade över de senaste rönen kring hållbart skogsbruk.
Skogssällskapet har till exempel gjort en lista med tio tips till skogsägare.
● Se vårt skogsinnehav långsiktigt, det finns inga snabba “klipp” att göra
inom skogsnäringen.
Som kommuninvånare kan vi:
● Låta friska träd stå kvar på våra marker.
● Vara i skogen för rekreation och hälsa.
● Lära våra barn att skogen är värdefull.
● Ta del av de ekosystemtjänster skogen ger oss.

Referenser
Naturvårdsverket (u.å.) Klimatet och skogen. Tillgänglig: Klimatet och skogen
(naturvardsverket.se) [211117]30
Svenskt trä (u.å.) Träguiden: Om trä. Tillgänglig: Om trä – TräGuiden
(traguiden.se) [211117]
Skogssällskapet (u.å.) 10 tips för klimatsmart skogsskötsel. Tillgänglig: 10 tips för
klimatsmart skogsskötsel – Skogssällskapet.se (skogssallskapet.se) [211117]

25. Anlägg fler våtmarksparker i kommunen för att förbättra det lokala klimatet

Våtmarker ser till att ge oss människor ekosystemtjänster såsom rening av
dagvatten och rekreation, men också biologisk mångfald, ökat upptag av
koldioxid från vissa växter och hindrar ökade växthusgasutsläpp från marken. Det
är också en typ av klimatanpassning då våtmarkerna minskar riskerna vid såväl
torka som översvämningar.

Vi föreslår därför att kommunen
● Skapar nya våtmarksparker som tillgängliggörs för allmänheten.
● Bygger en våtmarkspark i centrala Vallentuna utan dröjsmål.
● Ser till att våtmarker inte byggs bort vid planläggning.
● Återskapar våtmarker som förfallit.
Som kommuninvånare
● Bör vi inte bygga bort våtmarker från våra egna fastigheter och marker.
● Kan vi förädla våtmarker på våra egna fastigheter och marker.
● Kan vi påtala för kommunen vikten av de våtmarker vi känner till.
● Kan vi besöka de redan existerande våtmarkerna i kommunen och njuta av
rekreationen de ger.

Referenser
Naturskyddsföreningen (u.å.) Varför är våtmarker viktiga för klimatet?
Tillgänglig: Varför är våtmarker viktiga för klimatet? – Naturskyddsföreningen
(naturskyddsforeningen.se) [211117]

Bilda
26. Klimatrådgivning – öka klimatkunskapen

Att vi inte vet allt själva tror vi de flesta är medvetna om, hantering av
klimatkrisen är inget undantag. Att då få hjälp från personer som har ny eller
kompletterande kunskap är viktigt, kanske är det just den kunskapen som gör att
vi till slut lyckas hantera dagens klimatkris.
Positivt är att allt fler kommuner arrangerar både klimatrelaterad rådgivning till
företag, andra organisationer och privatpersoner. En del kommuner även har ett
klimatråd där kunniga personer såsom till exempel forskare,
näringslivsrepresentanter eller experter från andra kommuner kan ge kommunen
råd.
Det här tycker vi är bra och föreslår därför att
● Vallentuna kommun ska utvidga sin rådgivning till företag, andra
organisationer och privatpersoner så att klimat blir en explicit.
● Kommunen skapar ett klimatråd där extern expertis kan bidra till
kommunens klimatarbete.

27. Sätt klimatet på schemat

Våra skolor har en viktig pedagogisk uppgift att lyfta fram vikten av att vi ställer
om samhället mot ett mer hållbart samhälle. Ett led i det är att ha klimat på
schemat. Redan idag gör Vallentunas skolor väldigt mycket för att klimat ska vara
en del av skolornas vardag men mer kan göras.

Vi föreslår därför att
● Skolorna lär våra unga att odla, till exempel genom odlingar på
skolgårdarna, så kallad pedagogisk odling, men också inomhus i mindre
skala. Pedagogisk odling tillåter elever med koncentrationssvårigheter att
göra av med sin energi utan att det påverkar resten av klassen, vilket
tillåter alla att fokusera bättre under lektionen. Odlingsundervisningen
skapar förstahandsupplevelser som ger upphov till fler spontana frågor och
upptäckter.
● Det iordningställs odlingslotter på samtliga av de kommunala för- och
grundskolorna i kommunen samt gymnasiet.
● Skolorna gör klimatet till en aktiv del av elevernas utbildning.
● Skolmaten blir 100 % klimatanpassad i kommunen. Bland annat kan det
innebära att öka mängden ekologisk och vegetarisk/vegansk kost i skolor.
● Skolan utvidgar sitt ansvar till att även kommunicera med vårdnadshavare
och andra kommuninvånare om hur de kan bli mer klimatsmarta i
vardagen.

Börja nätverka
28. Gå med i klimatnätverk

Klimatkrisen är global och sker överallt. När kriser uppstår är den normala
reaktionen att försöka lösa problemet, vilket lett till att kunskap och idéer för att
lösa klimatkrisen uppstått på många ställen i världen. Även på många ställen i
Sverige. Genom att bilda och gå med i klimatnätverk kan vi ta del av varandras
kunskaper och idéer och tillsammans finna lösningar. Nätverken tillåter oss att
stärka varandra.

Utifrån det föreslår vi att kommunen, lokala företag andra organisationer samt
privatpersoner så snart som möjligt går med i ett klimatnätverk – dela er kunskap,
inspirera och inspireras. Här i Vallentuna är Klimatsmart Vallentuna öppet för
såväl privatpersoner som organisationer, ett första enkelt steg är att gå med i
Facebookgruppen. Tillsammans kommer vi att kunna hantera klimatkrisen!

29. Skapa ett grönt företagsnätverk

Som vi nämnt i tidigare förslag är klimatnätverk mycket bra att vara del av
eftersom klimatkrisen är global och sker överallt och att vi genom nätverk kan ta
del av andras lösningar även om de tagits fram någon annanstans. Dock anser vi
det viktigt att påpeka vikten av att just företag ingår i klimat- och andra gröna
företagsnätverk.

I den numera mycket välkända vetenskapliga artikeln ”No business is an island:
The network concept of business strategy” skriven av företagsekonomiska
forskarna Håkan Håkansson och Ivan Snehota 1989 framgår det tydligt hur viktigt
nätverk är för företag.
Om ett företag vill bli klimatsmart eller på annat sätt hållbart räcker det inte med
enbart kunskap, det kräver även kontakter. Det kräver gröna leverantörer, gröna
kunder och ett på andra sätt gröna nätverksfördelar. Vill vi se starka gröna företag
i Vallentuna vore det därför klokt att skapa ett grönt nätverk för företag som vill
nå längre och nå morgondagens gröna efterfrågan. Vi föreslår därför att
Vallentunas näringsliv med stöttning av kommunen och andra intressenter skapar
ett lokalt grönt företagsnätverk.

30. Visa att vi bryr oss

Vi är mitt uppe i en klimatkris, men vi har fortfarande möjlighet att påverka så att
vi kan hålla oss på en maximal temperaturökning på 1,5 grader. Det vi kan göra
för att det ska bli möjligt är att ändra våra personliga livsstilsval och påverka vår
omgivning att också ändra sin klimatpåverkan. Att påverka sin omgivning kan ske
på olika sätt. Man kan till exempel prata med sina vänner, klimatstrejka i
Vallentuna centrum på fredagarna kl. 17-18, skriva insändare och prata med
politiker. Vi föreslår att vi alla visar att vi bryr oss om klimatet!