Bilar påverkar klimatet såväl vid produktionen som vid körning, varför en minimering av antalet bilar och antalet körda kilometer vore ett ideal. Tyvärr är Vallentuna en kommun där många äger en bil och föregående års mätningar i Aktuell Hållbarhets kommunranking visade att antal körda kilometer per registrerad bil i Vallentuna ökat. Det är inte bra i en tid då vårt klimat ändras snabbt. Samtidigt förstår vi att det kan vara både bekvämt och nödvändigt att ibland använda en bil. Som alternativ föreslår vi då att det ska skapas en motorfordonspool i Vallentuna där det ska gå att hyra såväl bilar som elcyklar så att färre kommuninvånare behöver äga en egen bil. En sådan pool kan skapas av ett företag, men om inte ett företag eller privatpersoner är intresserade av att skapa en pool föreslår vi att kommunen så snart som möjligt själv skapar en sådan motorfordonspool så att antalet bilar och körda kilometer per kommuninvånare kan bli lägre framöver. Vi ser gärna en pool med elbilar och elcyklar eller andra mindre klimatskadliga alternativ.
Lagring av energi är en av de viktigaste knäckfrågorna i omställningen till ett fossilfritt samhälle. En svaghet i de förnybara energikällorna sol och vind har länge varit svårigheten att lagra den producerade energin. Från att ha varit en teknik som andats science fiction börjar vätgas nu att ses som en av de mest lovande sätten att lagra överskottsenergin. Forskare tittar bland annat på hur man skulle kunna lagra en hel stads energiförbrukning under sommar och vinter i vätgaslager.
Spännande projekt finns i till exempel Mariestad där världens första solcellsdrivna vätgasmack byggts och kommunens fordon körs koldioxidneutralt. Ett annat intressant exempel finns i Vårgårda där kommunen byggt ett flerbostadshus som helt klarar sig från att vara inkopplat på elnätet. Det finns också långt gångna planer i Vallentuna på Lingsbergs Gård att producera vätgas från de stora solcellsanläggningar som finns där.
Utifrån det här föreslår vi att kommunen ska producera vätgas med solcellerna på kommunfastigheters tak. I det här förslaget förutsätter vi alltså att vårt förslag nr 3, att installera solceller på alla kommunfastigheters tak, går igenom. När alla tak utrustats med solceller lär dessa solceller producera mer energi än som omedelbart kan förbrukas. Därför anser vi att denna överskottsenergi tas tillvara av kommunen genom att lagra den som vätgas. Vätgasen kan användas för att driva vätgasfordon eller omvandlas tillbaka till energi i byggnader när solen inte skiner eller när vinden inte blåser.
Vidare föreslår vi att alla fastighetsägare i kommunen som har solceller på sina tak ser över möjligheterna att producera vätgas av överskottsenergin.
Svensk Kollektivtrafik skriver att vägtrafiken står för ungefär en tredjedel av koldioxidutsläppen, vilket innebär att den som tar bilen till jobbet släpper ut 45 000 gånger mer koldioxid än den som tar spårvagnen, tunnelbanan eller tåget. Därtill visar en analys av WSP att kollektivtrafiken skapar samhällsekonomisk nytta för mer än 14 miljarder kronor netto varje år.
Vi föreslår därför att kommunen uppmuntrar oss Vallentunabor att åka mer kollektivt genom att
– Ordna ordentliga vindskyddade busshållplatser.
– Slumpmässigt utvalda kommuninvånare får testa gratis SL kort mot att de skippar bilen under samma period. Till exempel 12 familjer per år (en familj per månad). Kommunen kan sedan uppmärksamma dem på kommunens hemsida och be dem beskriva upplevelsen att skippa bilen till förmån för SL. (Kan kombineras med klimatcoachning)
Vi föreslår att regionen
– Ser till att SL fungerar bra året om.
– Ser över SL:s priser.
Vi föreslår att företagen bjuder sina anställda på SL kort som en förmån.
Vi föreslår att Vallentunabor åker mer kollektivtrafik.
Enligt Naturvårdsverket står vår sopförbränning för ungefär 5 procent av våra totala koldioxidutsläpp. Att mängden förbrända sopor behöver minska är därför viktigt. Under Klimatdagen på söndag, 22 november 2020, kommer Johan Lausing , VD för SÖRAB, att aktualisera hur vi kan göra något bra av våra sopor. SÖRAB är ett regionalt miljö- och returbolag ett regionalt bolag som ägs av kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna. Johan föreläste även på föregående års klimatdag och pratade då bland annat om att i alla led sortera ut det som går att återanvända eller återvinna så att det blir så lite som möjligt kvar till förbränning.
Vallentuna har tillsammans med andra kommuner länge arbetat med ökad sopsortering för att till exempel producera biogas av matavfallet. Det är viktigt att kommunen gör sin del av kedjan, men den kanske viktigaste delen börjar hos oss Vallentunabor. Det är vi som måste sortera rätt, vi som måste sortera mera. Igår skrev vi om att enbart 20-30 procent av matavfallet sorteras så att det kan omvandlas till biogas. På föregående års klimatdag pratade Johan Lausing om att hela 70 procent av våra soppåsar kan sorteras så att innehållet kan återanvändas, återvinnas eller bli biogas. Det blir 70 procent färre brännbara sopor!
Vi föreslår därför att vi Vallentunabor ska sortera mer. På återvinningsstationerna ska förpackningar som producenterna ansvarar för lämnas, till exempel kartonger, glasburkar och tidningar. På återvinningscentraler kan man sortera och lämna övrigt avfall. I våra brännbara sopor lämnar vi enbart sådant som hör hemma där, det vill säga som inte går att lämna på återvinningsstationer eller återvinningscentraler. Om du är osäker på hur dina sopor ska sorteras finns en sorteringsguide på SÖRAB:s hemsida.
Vi föreslår även att kommunen och fastighetsägare ska göra det lättare för oss konsumenter att lämna sorterade sopor för återanvändning och återvinning. Se till att vi har nära till ställen där vi kan lämna sorterade sopor, gör det lätt att förstå var vi ska lämna soporna, ha tydliga skyltar och annan kommunikation, uppmuntra oss att sortera mer genom kommunikation och olika typer av incitament.
Enligt Naturvårdsverket producerades det i Sverige ungefär 1,3 miljoner ton matavfall 2018. Det är ungefär 40 procent vårt totala avfall. Matavfall bidrar framförallt till metangasutsläpp, vilket är en gas som orsakar cirka 25 gånger högre klimatpåverkan än koldioxidutsläpp. Om det avfallet sorteras ut kan det dock omvandlas till biogas och biogödsel.
Biogas är en blandning av gaser som framställs av organiskt material, vanligtvis specialodlade grödor eller avfall. Biogas kan ersätta energi från fossila källor och därigenom sänka utsläppen av växthusgaser. Avfallsbaserad biogas har pekats ut som en viktig del i att kunna minska våra utsläpp av växthusgaser. Biogödsel, en biprodukt vid skapandet av biogas, kan bland annat ersätta syntetiskt gödsel.
Dock, idag sorteras bara 20-30% av Vallentunahushållens matavfall. Om den andelen blir högre skulle Vallentunas totala klimatpåverkan kunna sänkas.
Utifrån det här föreslår vi att kommunen
– Gör insamlingen av matavfall obligatoriskt. Idag har man möjlighet att väja men det enda sättet att göra det obligatoriskt och taxedifferentiera
– Jobbar mer med kommunikation för att informera kommuninvånare om vikten att sortera matavfall
– Ser till att kommunens egna organisationer sorterar allt sitt matavfall.
– Uppmanar Sörab och Ragnsell att använda sina bilar med reklam för sortering, exempelvis aom Karlskoga gör.
– Publicera regelbundna mätningar av andelen sorterat matavfall, gärna per område.
Som kommuninvånare och företagare kan vi sortera vårt matavfall och påverka vår omgivning att också göra det.
Att vi inte vet allt själva tror vi de flesta är medvetna om, hantering av klimatkrisen är inget undantag. Att då få hjälp från personer som har ny eller kompletterande kunskap är viktigt, kanske är det just den kunskapen som gör att vi till slut lyckas hantera dagens klimatkris. Positivt är att allt fler kommuner arrangerar både klimatrelaterad rådgivning till företag, andra organisationer och privatpersoner, samt att några kommuner även har ett klimatråd där kunniga personer såsom till exempel forskare, näringslivsrepresentanter eller kanske experter från andra kommuner ger kommunen råd. Det här tycker vi är bra och föreslår därför att Vallentuna kommun ska utvidga sin rådgivning till företag, andra organisationer och privatpersoner så att klimat blir en explicit rådgivningspunkt. Vi föreslår även att kommunen skapar ett klimatråd där extern expertis kan bidra till kommunens klimatarbete.
Klimatkrisen är global och sker överallt. När kriser uppstår är den normala reaktionen att försöka lösa problemet, vilket lett till att kunskap och idéer för att lösa klimatkrisen uppstått på många ställen i världen. Även på många ställen i Sverige. Genom att bilda och gå med i klimatnätverk kan vi ta del av varandras kunskaper och idéer och tillsammans finna lösningar. Nätverken tillåter oss att stärka varandra. Utifrån det föreslår vi att kommunen, lokala företag andra organisationer samt privatpersoner så snart som möjligt går med i ett klimatnätverk – dela er kunskap, inspirera och inspireras. Tillsammans kommer vi att kunna hantera klimatkrisen!
Alla om- och nybyggnationer bör byggas utifrån ett klimatperspektiv. Nya material såsom trä är på frammarsch men även att göra gamla material såsom betong mindre klimatpåverkande. Det här är inte något häpnadsväckande inom byggindustrin, men ändå fortsätter många att ignorera den här viktiga aspekten av byggande.
Men det räcker inte bara med att ändra materialet, våra byggnader måste också byggas mer energieffektiva. Och byggnader måste bli mer flexibla. Ett exempel på flexibilitet är att bygga flexibla väggar när tex operationssalar byggs. När behoven ändras eller teknologin ändras kan också det rumsliga förändras. På så sätt kan klimatpåverkan successivt sänkas när nya metoder och tekniker utvecklas.
Utifrån det här föreslår vi att kommunen på ett strukturerat sätt implementerar ett klimatsmart sätt vid samtliga projekt, och då ifråga om material, metoder och flexibilitet. Kommunen kan därmed även kräva att leverantörer följer riktlinjer om klimatsmart byggande.
Som kommuninvånare kan vi själva tänka på hur vi bygger eller renoverar våra bostäder. Behöver vi bygga nytt eller kan vi förändra det vi redan har? Om vi bygger nytt, kan vi se till att bygga med klimartsmarta material, energieffektivt och flexibelt. Genom att tänka klimatsmart sparar vi också på bygg- och driftkostnader.
Som vi nämn i ett tidigare förslag är det viktigt att främja cyklism. Enligt Cykelfrämjandet är cyklar bra för människors hälsa, ekonomi och kan dessutom öka framkomligheten. Därtill är cykeln, i jämförelse med bilen, ett fordon med minimal klimatpåverkan. Att välja cykeln är till exempel minst 30 gånger energisnålare än att välja bilen räknat per personkilometer.
Men hur ska vi främja cyklismen? Ett sätt är att satsa på bättre cykelinfrastruktur så som vi tidigare föreslagit, ett annat sätt är att tillgängliggöra cyklar till fler människor. Ett lånecykelsystem skulle tillgängliggöra cykeln för fler, och det är ett system som har funnits länge även om det främst förekommit i de tätare delarna av Stockholm. Att införa ett lånecykelsystem är dock fullt möjligt även i lite glesare tätortsbildningar såsom Vallentuna tätort.
Till exempel har företaget Trivector tagit fram den “perfekta” lånecykeln. Ett lånecykelsystem kan med fördel kombineras med kollektivtrafik och bilpool/hyrbil. Om kommunen dessutom är aktiv med sina egna transporter och ställer om från att ha egna fordon eller att låta medarbetarna köra på tjänsteresor med sina egna fordon till att använda lånecyklar, bilpool/hyrbil eller kollektivtrafik skapas förutsättningar för både lånecykelsystem och bilpooler i Vallentuna.
Det finns exempel på projekt där övergivna cyklar samlats in och renoverats för att sedan sättas in i ett lånecykelsystem. Om detta görs uppnås både hållbarare transporter och cirkulär ekonomi. Andra innovativa ideer är att kombinera bibliotek med utlåning av cyklar.
Utifrån ovan resonemang föreslår vi att kommunen eller annan aktör inför ett lånecykelsystem i Vallentuna. Som kommuninvånare kan vi efterfråga lånecykelsystem genom att kontakta kommunen så att man därigenom uppmärksammar att det är efterfrågat.
Våra skolor har en viktig pedagogisk uppgift att lyfta fram vikten av att vi ställer om samhället mot ett mer hållbart samhälle. Ett led i det är att ha klimat strukturerat på schemat. Redan idag gör Vallentunas skolor väldigt mycket för att klimat ska vara en del av skolornas vardag men mer kan göras. Vi föreslår därför att
Skolorna lär våra unga att odla, till exempel genom odlingar på skolgårdarna, så kallad pedagogisk odling, men också inomhus i mindre skala. Pedagogisk odling tillåter elever med koncentrationssvårigheter att göra av med sin energi utan att det påverkar resten av klassen, vilket tillåter alla att fokusera bättre under lektionen. Odlingsundervisningen skapar förstahandsupplevelser som ger upphov till fler spontana frågor och upptäckter.
Det iordningställs odlingslotter på samtliga av de kommunala för- och grundskolorna i kommunen samt gymnasiet.
Skolorna gör klimatet till en aktiv del av elevernas utbildning.
Skolmaten blir 100% klimatanpassad i kommunen. Bland annat kan det innebära att öka mängden ekologisk och vegetarisk/vegansk kost i skolor! En studie från Göteborgs Universitet betonar vikten av just detta!
Skolan utvidgar sitt ansvar till att även kommunicera med vårdnadshavare och andra kommuninvånare om hur de kan bli mer klimatsmarta i vardagen.