Enligt Naturvårdsverket är våtmarker i det närmaste utrotningshotade. Våtmarker ser till att ge oss människor ekosystemtjänster såsom rening av dagvatten och rekreation, men också biologisk mångfald, ökat upptag av koldioxid från vissa växter och hindrar ökade växthusgasutsläpp från marken. Det är också en typ av klimatanpassning då våtmarkerna minskar riskerna vid såväl torka som översvämningar.
Vi föreslår därför att kommunen
Skapar nya våtmarksparker som tillgängliggörs för allmänheten
Bygger våtmarksparken i centrala Vallentuna utan dröjsmål
Ser till att våtmarker inte byggs bort vid planläggning
Återskapar våtmarker som förfallit
Som kommuninvånare
Bör vi inte bygga bort våtmarker från våra egna fastigheter
Kan vi förädla våtmarker på våra egna fastigheter
Kan vi påtala för kommunen vikten av de våtmarker vi känner till
Kan vi besöka de redan existerande våtmarkerna i kommunen och njuta av rekreationen de ger
Fotosyntesen är en livsviktig process för att liv ska kunna existera på vår planet. Naturskyddsföreningen beskriver den som en process där gröna växter omvandlar koldioxid och vattenmed hjälp av ljusenergin i solens strålar till druvsocker (glukos) och syrgas. De skriver:
“Koldioxiden tar växterna från luften genom klyvöppningarna, som sitter på undersidan av bladen. Vattnet suger växten upp ur marken med hjälp av rötterna. Ljusenergin samlas in med hjälp av ämnetklorofyll, som är det som ger växterna deras gröna färg. Från druvsockret bygger växterna upp organiska biomolekyler: kolhydrater, fetter och proteiner.”
Med andra ord kan vi fånga upp problematiska mängder koldioxid som finns i atmosfären med växter. Studier har även visat att plantering av skog är en effektiv åtgärd för att bekämpa klimatförändringarna.
“Den svenska skogen växer och tar upp mer växthusgaser än den släpper ut. Därför sägs skogen fungera som kolsänka. Dessutom bidrar skogen med förnyelsebara råvaror som kan ersätta fossila bränslen och material. På så sätt ger skogen alltså ytterligare en betydande minskning av utsläppen av växthusgaser.”
Utifrån det här föreslår vi att kommunen
Planterar träd och andra växter överallt där det går, till exempel på kommunens så kallade “döytor”
Vi blir allt fler invånare i Vallentuna och det innebär ett ökande behov av såväl bostäder som andra typer av fastigheter – vilket även leder till frågan var allt ska byggas, vilken mark ska exploateras? Exploatering av ny mark innebär ofta att viktig skogsmark eller jordbruksmark tas i anspråk. Dock, enligt Jordbruksverket bör kommuner snarare i första hand arbeta utifrån principen att förtäta framför att exploatera ny mark.
Det finns inte enbart fördelar med förtätning, många aspekter måste tas hänsyn till, till exempel, ska det bebyggas på befintliga grönytor är mycket litet vunnet. Mer om detta finns i Boverkets skrift Rätt tätt. Dock ger förtätning flera fördelar såsom att spara på viktig skogs- och jordbruksmark, samt att byggandet runt redan existerande kollektivtrafik innebär ett mindre behov av egen bil.
Utifrån det här resonemanget föreslår vi att kommunen
I första hand jobbar utifrån principen om att förtäta.
Bygger på höjden.
Bygger tätt.
Vid exploatering bygger tätare än historiskt, men med bibehållen kvalitet och nyttor vad gäller allmänna och gröna ytor.
Bygger parkeringar under jord.
Vad du som exploatör kan göra:
Utmana vid exploatering och tänk utanför boxen.
Bygg inte bort befintliga kvaliteter/nyttor.
Ta kontakt med lokala intressenter för att höra vad de efterfrågar och ge exempel. Det är inte alltid vi vet vad vi efterfrågar.
Skogen är en av våra viktigaste resurser när samhället måste ställa om. Enligt Naturvårdsverket består två tredjedelar av Sveriges yta av skog. Träd och skogar binder kol på ett naturligt och effektivt sätt.Trä kan därtill ersätta en rad olika material och kan användas i så vitt skilda tillämpningar som sugrör som till bärande element i höghus och samtidigt fortsätta binda kol. Allt fler börjar inse att vi behöver bruka skogen hållbart och maximera nyttan av trä som ett fantastiskt material. Utifrån det föreslår vi att kommunen
Brukar sitt eget skogsbestånd klimatsmart
Köper in skyddsvärd skog.
Vid exploatering se varje fällt träd som inte uppnått skördeålder som en förlust.
Vid exploatering tänka utanför boxen med målet att så mycket skog som möjligt kan stå kvar efter exploateringen.
Som skogsbrukare kan vi:
Bruka skogen klimatsmart
Hålla oss uppdaterade över de senaste rönen kring hållbart skogsbruk. Skogssällskapet har till exempel gjort en lista med 10 tips till skogsägare.
Se vårt skogsinnehav långsiktigt, det finns inga snabba “klipp” att göra inom skogsnäringen
En utmaning med att ställa om till klimatsmarta jordbruk är inte bara att byta metoder utan även att göra en omställning i tankesättet hos oss alla. Det innebär ett annat förhållningssätt till jordbruk och livsmedel i allmänhet.
Ett förändrat klimat innebär att väderförhållandena inte kommer att vara som de varit de senaste 100 åren, utan extremväder som torka, stormar, kyla och så vidare kommer att inträffa allt oftare. Det kommer att vara utmanande för jordbrukare. Samtidigt har våra lokala jordbrukare en nyckelposition när det gäller att ställa om till ett mer klimatsmart Vallentuna där maten helst inte ska transporteras från andra sidan jordklotet utan allra helst vara lokalt producerad.
Dock påverkar jordbruken i sig klimatet både vad gäller maskinpark, produktionsinriktning och arbetsprocesser. Jordbruksverket beskriver det i mer detalj. Vad gäller processerna finns det olika vägar till ett mer klimatsmart jordbruk. SMHI skriver bland annat om hur plöjningsfritt kan vara ett sätt att göra jordbruk mer klimatvänliga. Svenska Dagbladet har rapporterat om hur mikrober kan bidra till att mer kol binds i jorden, vilka gynnas av ett ekologiskt jordbruk där mikrober och insekter inte dör på grund av syntetiska gödselmedel och växtgifter.
Utifrån det här föreslår vi att kommunen
Stödjer lokala jordbrukare så att mer mat kan produceras lokalt
Stödjer lokala jordbrukare att bli mer klimatvänliga
Jobbar för att kommunens mikrober mår bra så att mer koldioxid kan bindas i marken
Som lokala jordbrukare kan vi
Bli klimatsmarta genom tex plöjningsfritt och genom att öka antalet mikrober i jorden
Som kommunivånare kan vi
Stötta lokala jordbrukare genom att köpa deras produkter
Kan vi ställa krav på lokala jordbrukare att vara klimatsmarta när vi ska köpa deras produkter
En cirkulär ekonomi är en viktig kugge i våra ansträngningar att uppnå Parisavtalet och hindra alltför omfattande klimatförändringar. Naturvårdsverket skriver “En växande befolkning och stark ekonomisk utveckling förbrukar jordens resurser i allt snabbare takt. I en cirkulär ekonomi behålls resurserna i samhället kretslopp istället för att bli avfall.”
Den cirkulära ekonomin handlar i första hand om att återanvända, och i andra hand om att återvinna. Det som ska undvikas är deponi och förbränning (där det visserligen kan generera energi, men också orsaka klimatpåverkande utsläpp). Vi föreslår därför att kommunen
Ser över hur den kan bistå till en mer cirkulär konsumtion genom bättre och mer tillgänglig andrahandsalternativ. En förebild kan vara hur Eskilstuna kommun stöttat Retuna där avfall kopplats samman med näringsidkare och konsumenter på ett lätt och roligt sätt kan konsumera återanvänt och återvunnet.
Anordnar återbruksverkstad i Vallentuna där kommuninvånare skulle kunna laga allt ifrån möbler, cyklar till kläder. I verkstaden kan det finnas enklare maskiner att tillgå samt gärna någon personal. Allra helst ska verkstaden vara placerad nära andrahands- och återbruksbutiker samt någon återvinningsstation (à la Retuna).
Testa att ha inköpsstopp (känns härligt när man lyckas och det spar mycket pengar!).
Se till att återbruka eller återvinna det vi kallar avfall.
Främja att hela leverantörskedjor blir mer cirkulära genom att ställa krav på produkter med hög kvalité, att varje led i kedjan hanterar sitt avfall samt att viljan att vara cirkulär blir central.
Bilar är en av våra mest kända orsaker till dagens klimatförändringar och det bästa är att helt kunna låta bli att använda bilar. För en mer utförlig diskussion kring val av fordon, se gärna Naturskyddsföreningens frågor och svar om bilar och miljö.
Dock, Vallentuna är en kommun med bitvis långa avstånd och många av oss har stort behov av en bil för att ta oss till arbetet eller till andra aktiviteter. Därtill finns företagare vars bolag inte klarar sig utan bilar eller andra fordon. Så, vi behöver en plan för att göra nyttjandet av fordon mindre skadliga för klimatet. Vi föreslår därför att kommunen ska
Främja fordon som drivs av fossilfria drivmedel
Främja gång-, kollektiv-, och cykeltrafik
Främja bilar som drivs på el genom att
erbjuda publika laddningsplatser i centrala Vallentuna. Då många bostadsrättsföreningar och samfällighetsföreningar har svårt att ställa om till elladdare (på grund av höga kostnader och komplicerade omständigheter) anser vi att både snabbladdare och långtidsladdare ska erbjudas publikt. Till exempel kan pendlarparkeringarna utrustas med några sådana laddstolpar per parkering. Just nu stoppas föreningar i sina försök att erbjuda landningsplatser av att elnätet inte har tillräcklig kapacitet. Att människor inte kan ladda sina elbilar hemma kan bli den enskilt största faktorn till att vi fortsätter ha bensinbilar på våra vägar.
Erbjuda privatpersoner, bostadsrättsföreningar och samfällighetsföreningar stöd och rådgivning så att de så snart som möjligt kan ordna laddstolpar för elbilar.
Säkra så att de publika laddare som finns i Vallentuna fungerar.
Främja att gas ska kunna tankas i Vallentuna genom att bland annat bygga eller undersöka om någon annan kan bygga en biogasmack och en vätgasmack.
Som kommunivånare kan vi
Åka mindre bil, ändra vår livsstil så att vi inte behöver åka lika mycket bil.
Gå, cykla och åka kollektivt.
Låna eller hyra bil istället för att äga bil.
Samåka med andra.
Gå med i en bilpool eller själv skapa en bilpool istället för att köpa en egen bil.
Använda mer klimatsmarta bilar såsom el- eller hybridbilar.
Som företagare kan vi
Undersöka hur vår fordonsflotta kan bidra mindre till klimatförändringarna.
Enligt Naturvårdsverket står våra byggnader för en tredjedel av Sveriges totala energianvändning. De skriver även att en lägre energiförbrukning är bättre ur miljösynpunkt och kopplingen mellan energi och klimat är vid det här laget välkänt. Det finns med andra ord all orsak att energieffektivisera kommunens byggnader. Vi föreslår därför att kommunen
Ser till att energioptimera varje kommunal byggnad. Det kan lämpligast göras genom att utvärdera respektive byggnad och se vilka åtgärder som krävs för en energioptimering.
Ställer krav på att all nybyggnation av flerfamiljshus i kommunen sker enligt bästa tillgängliga miljöprestanda.
Utrustar varje kommunalt tak och annan kommunal egendom med rätt förutsättningar för solcellsproduktion med solceller.
Erbjuder privatpersoner, bostadsrättsföreningar och samfällighetsföreningar ytterligare stöd och rådgivning så att även bostäder kan bli så energieffektiva som möjligt.
Som kommuninvånare kan vi
Se till att våra bostäder är klimatsmarta. Här har Världsnaturfonden väldigt bra råd.
Som företagare kan vi energieffektivisera företagets fastigheter och ställa krav på leverantörer att också göra det. I övrigt är Världsnaturfondens tips för klimatsmarta bostäder även tillämpbara för till exempel kontor.
Att människor cyklar är bra ur många perspektiv. Enligt Cykelfrämjandet är cyklar bra för människors hälsa, ekonomi och kan dessutom öka framkomligheten. Därtill är cykeln, i jämförelse med bilen, ett fordon med minimal klimatpåverkan. Att välja cykeln är till exempel minst 30 gånger energisnålare än att välja bilen räknat per personkilometer.
Det finns utifrån det ingen egentligen orsak för Vallentunas invånare, företagare eller kommun att inte satsa på cyklister, tvärtom är det på flera sätt en vinstaffär.
När Cykelfrämjandet undersökt vad de mest cykelfrämjande kommunerna i Sverige gjort för att främja cykeltrafiken handlar det främst om cykelinfrasrukturen, cykelfrämjande kommunikation, dialog med cyklister i kommunen och att likställa cyklar med andra fordon. Vårt förslag är därför att kommunen ska
Satsa på att bygga cykelvägar så att hela Vallentuna kan nås med cykel, samt att de här cykelvägarna även ska byggas samman med cykelvägarna i grannkommunerna. Idag slutar till exempel cykelvägen från Vallentuna mot Angarn / Brottby redan vid i början av Angarnssjöängarna. Ska cykeln vara likställt andra fordon måste det finnas rimliga cykelvägar att nyttja till relevanta platser så att kommuninvånare kan cykelpendla till arbetet eller fritidsaktiviteter eller till exempel ta en söndagsutflykt med cykel och därmed kunna låta bilen stå kvar hemma.
Ordna belysning för alla cykelbanor – nuvarande och kommande.
Sopsalta cykelbanor så det går att vintercykla.
Reducera trottoarkanter i anslutning till cykelbanor, de är ett irriterande hinder.
Bygg cykeltunnlar under vägar så att cyklister slipper stanna varje gång en bilväg ska korsas.
Ta bort växtlighet som skymmer sikt på gång- och cykelbanor.
När ett byggprojekt ska begränsa trafiken, gör då en plan så att cyklister fortfarande har en framkomlig väg utan att behöva vända om eller behöva ta en lång omväg.
Ordna fler cykelparkeringar i centrala Vallentuna så att människor på ett lätt sätt kan parkera och låsa fast sina cyklar när de av olika skäl besöker Vallentuna centrum. Dessa parkeringsplatser får gärna vara försedda med tak. Idag finns alltför få parkeringar och nästintill ingen med tak i centrala Vallentuna.
Bygg ett centralt cykelgarage där det finns möjlighet att parkera bekvämt, pumpa däcken, tvätta cykeln utan utsläpp samt ladda elcykelbatterier.
Lära unga att ta hand om sina cyklar, till exempel genom att en till två gånger per år anordna en cykelmekdag i skolorna.
Skapa en cykelkarta för Vallentuna.
Uppmuntra kommuninvånare till att cykla mer genom regelbunden och positiv kommunikation.
Som kommuninvånare kan vi ta större ansvar och oftare välja cykeln istället för bilen. Som lokal företagare kan man fundera på om cykeln skulle kunna ersätta användningen av andra fordon ibland eller kanske alltid.
”Koldioxidbudgetar anses vara det enda vetenskapliga hjälpmedlet för att räkna ut hur mycket utsläppen måste minska för att världen ska nå Parisavtalets mål. Med hjälp av koldioxidbudgetar kan kommunen få reda på var de mest effektiva insatserna bör läggas och därmed vilken möjlighet kommunen har att nå Parisavtalet och att hålla sig under en temperaturökning på 1,5 eller 2 grader.”
En koldioxidbudget är alltså ett viktigt hjälpmedel för en kommun som ämnar sänka sina koldioxidutsläpp genom att det möjliggör ett mer systematiskt tillvägagångssätt. Det har därtill ett vetenskapligt stöd.
”Krav: Arbetet ska vara dokumenterat och allmänheten ska kunna ta del av det. Upprättandet ska inkludera kartläggande av ackumulerande utsläpp av koldioxid för att fastställa vad som krävs för att nå Parisavtalets mål.”
I Vallentuna kommun finns idag en klimat- och miljöstrategi, en klimatbudget skulle kunna kopplas till den. Idag hänvisar kommunen till länsstyrelsens mål om en 16 procents minskning av länets klimatpåverkan, men exakt vad det betyder för Vallentuna är ännu oklart. En koldioxidbudget skulle kunna konkretisera vad som krävs varje år för att vi i Vallentuna ska kunna minska vår klimatpåverkan med 16 procent. Det skulle ge kommunen skarpa mål kopplade till konkreta åtgärder och göra arbetet mätbart. Vi föreslår därför att kommunen snarast skapar en koldioxidbudget kopplad till kommunens klimat- och miljöplan samt årligen uppdaterar och följer upp budgeten.
En koldioxidbudget kan även göras av privatpersoner (börja med att mäta ditt koldioxidavtryck, det finns flera tjänster att välja mellan) och företag (lättast kan vara att anlita en konsult som hjälper till).
