Vi är mitt uppe i en klimatkris, men vi har fortfarande möjlighet att påverka så att vi kan hålla oss på en maximal temperaturökning på 1,5 grader. Det vi kan göra för att det ska bli möjligt är att ändra våra personliga livsstilsval och påverka vår omgivning att också ändra sin klimatpåverkan. Att påverka sin omgivning kan ske på olika sätt, man kan till exempel prata med sina vänner, klimatstrejka på Tuna torg på fredagarna kl. 17-18, skriva insändare och prata med politiker. Vi föreslår att vi alla visar att vi bryr oss om klimatet!
Genom att resa mindre till jobb och på semester bidrar vi i allmänhet till mindre koldioxidutsläpp. I Vallentuna är det här särskilt härligt då vi har en så vacker kommun med såväl affärer som natur. Vi föreslår därför att vi i Vallentuna ska försöka vara mer i Vallentuna, både för att arbeta och för att njuta av fritid och semester. Vi föreslår också att arbetsgivare och kommunen ska gynna hemarbete och hemester i Vallentuna.
Angarnssjöängens naturreservat är en av alla trevliga platser att besöka i Vallentuna.
Naturskyddsföreningen menar att en kommun kan bidra till ett bättre klimat genom att ändra de lokala parkeringsnormerna. Exempelvis kan en kommun besluta hur många parkeringsplatser som ska finnas vid kommunala fastigheter. En kommun kan också ställa krav på andra fastighetsägare när de upplåter mark. De menar att förändrade parkeringsnormer, det vill säga kravet på hur många parkeringar som behöver finnas, kan minska både antalet parkeringar och ge mer plats åt bostäder. Ett minskat antal parkeringar ger signalen att bilar inte är det viktigaste samt att det även kan ge incitament för att människor väljer att inte skaffa en egen bil och istället samäga eller hyra bil vid behov. Vi föreslår därför att det här är en strategi som Vallentuna kommun kan anamma. Det skulle kunna vara särskilt bra i Vallentuna då antalet körda kilometer per invånare med bil har ökat i Vallentuna.
En stor andel av våra företag ägs av småsparare via aktier och fonder. Faktum är att vi alla i Vallentuna är investerare i företag genom våra eget sparande, eller till exempel genom våra pensionspengar. Det här betyder även att vi har såväl ansvar som makt, vi kan välja att placera våra pengar i företag med mindre klimatpåverkan. Kanske till och med investera i företag som bidrar till färre klimatpåverkande utsläpp.
Utifrån det här föreslår vi att kommuninvånare, företag och andra organisationer, samt kommunen ser över sina ekonomiska investeringar. Alla bör se till så att pengar investeras klimatsmart i företag som på olika sätt påverkar klimatet positivt.
Vi har en pågående energirevolution. Från att ha haft centraliserad energiframställning i form av bland anat kolkraftverk och kärnkraft har vi nu påbörjat en mer decentraliserad energiframställning med mindre enheter av till exempel solceller. För att komma ytterligare steg ifrån fossilt framställd energi, gå mot ökad energidecentralisering, samt att samtidigt kunna möta framtidens energibehov, föreslår vi ytterligare satsning på lokalproducerad och förnyelsebar energi. Exempelvis skulle kommunen kunna installera solceller på alla kommunfastigheters tak, bygga solcellsanläggning och en vindkraftpark. Till det bör det även bygga energilager så att maximal andel av den framställda energin kan användas. Utöver kommunen kan även näringsidkare och privatpersoner satsa på lokalproducerad energi. Kommunen erbjuder kostnadsfri rådgivning i energi- och klimatfrågor för privatpersoner, bostadsrättsföreningar, organisationer och företag.
Som vi nämnt i ett tidigare förslag är klimatnätverk mycket bra att vara del av eftersom klimatkrisen är global och sker överallt och att vi genom nätverk kan ta del av andras lösningar även om de tagits fram någon annanstans. Dock anser vi det viktigt att påpeka vikten av att just företag ingår i klimat- och andra gröna företagsnätverk. I den numera mycket välkända vetenskapliga artikeln ”No business is an island: The network concept of business strategy” skriven av företagsekonomiska forskarna Håkan Håkansson och Ivan Snehota framgår det tydligt hur viktigt nätverk är för företag. Om ett företag vill bli klimatsmart eller på annat sätt hållbart räcker det inte med enbart kunskap, det kräver även kontakter. Det kräver gröna leverantörer, gröna kunder och ett på andra sätt grönt nätverksfördelar. Vill vi se starka gröna företag i Vallentuna vore det därför klokt att skapa ett grönt nätverk för företag som vill nå längre och nå morgondagens gröna efterfrågan. Vi föreslår därför att Vallentunas näringsliv med stöttning av kommunen och andra intressenter skapar ett lokalt grönt företagsnätverk.
Naturskyddsföreningen skriver hur arbetsresor inom kommunal verksamhet kan göras mer klimatsmarta genom en skarp resepolicy som tar hänsyn till klimatpåverkan. Deras exempel på en sådan policy är att lokala resor i första hand ska ske genom kollektivtrafik, gång och cykel, samt att längre resor i första hand ska göras med tåg. Flyg ska användas i undantagsfall.
Vi föreslår att Vallentuna kommun ska ha en sådan strikt resepolicy, samt att även alla företag och andra organisationer i Vallentuna inför sådana strikta resepolicies. Vidare föreslår vi att privatpersoner också alltid ska tänka på vilket transportmedel som används, det vill säga att i första hand använda kollektivtrafik, gång och cykel, Längre resor ska i första hand göras med tåg. Flyg ska användas i undantagsfall.
Vallentuna äger idag varierande typer av fordon, varav några är mer klimatpåverkande än andra. I den samhällsomvandling som vi behöver för att undvika de värsta konsekvenserna av en klimatkris borde den variationen inte finnas, då borde samtliga fordon vara så klimatvänliga som möjligt. Utifrån det föreslår vi att kommunens fordonsflotta ska vara fossilfri.
Våra val och hantering av livsmedel är bland de mest påverkande faktorerna när det gäller klimatförändringarna. Livsmedelsverket skriver:
”Ungefär en tredjedel av hushållens konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser kommer från livsmedel, inklusive utsläpp från utlandet. Andra negativa effekter av matens miljöpåverkan är övergödning, överfiskning och användning av kemiska bekämpningsmedel.”
Naturskyddsföreningen har fyra övergripande råd för den som vill äta mer klimatsmart och det första rådet är att äta mer vego eftersom kötträtter påverkar klimatet mer än vegetariska. För den som ändå vill äta kött rekommenderar är rådet från Naturskyddsföreningen att äta kött från djur som bidragit till någon typ av miljönytta såsom naturbetat. Naturskyddsföreningens tredje råd är att inte slänga mat och deras fjärde råd är att äta mer ekologiskt. De skriver:
”I reglerna för de jordbruk som är anslutna till KRAV finns flera klimatregler, till exempel krav på förnybar el och sparsam körning. Eko skippar också konstgödsel som kräver mycket fossil energi att tillverka, och forskning har visat att ekoodling ökar mängden förmultnade växtdelar i jorden. Det är bra för det gör jorden bördigare och binder samtidigt koldioxid.
Men all ekologisk mat är inte automatiskt mer klimatsmart, det beror på vad du äter. De flesta grönsaker har en lägre klimatpåverkan om de är ekologiska, medan ekologiskt kött har ungefär samma påverkan som oekologiskt. För trots klimatåtgärder i det ekologiska lantbruket så går det inte att ändra på alla källor till växthusgaser, som till exempel matsmältningen hos kor och lamm. Så, för att minska matens klimatpåverkan är det viktigt att äta mer vego.
Den största fördelen med ekologisk odling är dock att den leder till mer biologisk mångfald, vilket gör att vi bättre kan hantera kommande klimatförändringar.”
Även närproducerad mat kan vara bra för klimatet, men enligt forskning är det inte alltid bättre. Till stor del beror det på att transporten inte är det som påverkar klimatet mest, samt att små gårdar kan ha mer klimatpåverkande transporter i jämförelse med större gårdar. Om produktionen och transporten dock är klimatvänlig, är närproducerat att föredra framför livsmedel längre bort ifrån.
Utifrån det här föreslår vi att kommunen, företag och privatpersoner alltid väger in hur klimatsmart en måltid är när måltiden / måltiderna ska budgeteras, planeras, köpas och ätas.
I Vallentuna har vi ett väldigt mysigt centrum där vi kan hitta det mesta, men hur klimatvänligt är det? Hur klimatvänliga är de produkter som du köper i Vallentuna? Hur klimatvänlig är den mat eller de tjänster du köper? Genom att kräva klimatvänliga produkter och tjänster, och helt vägra köpa produkter och tjänster som inte är bra för klimatet, kan vi påverka våra lokala näringsidkare att erbjuda mer klimatvänliga produkter och tjänster. Vi föreslår därför att kommunen och alla kommuninvånare kräver att produkter och tjänster som köps in ska vara klimatvänliga.
